The flat P.I.M.P

Idag har jag spenderat hela förmiddagen med att leta boende till oss, och har kommit på att jag just nu är vår flat P.I.M.P. vilket känns som en okej merit. Kanske nåt att skriva med i CVet, eller iallafall berätta för barnbarnen? Haha.
Jag har helt enkelt koll på de bra siterna, ringer runt till "rätt folk" och kollar in fräscha lägenheter med hyfsade priser. Eller det är vad jag försöker övertyga mig själv iallafall.

Ibland är lägenheterna så vackra att:

• det kanske inte är så dyrt ändå?
• eller iallafall värt det?
• för köket är ju väldigt stort
  
• och vi har ju en stor trädgård!
• och utsikt över Themsen...
  

Men, hyran är ju fortfarande lika dyr, det är inte värt det, köket är mycket mindre än det ser ut på bilderna och vad ska vi med en trädgård till? Eller utsikt över Themsen for that matter?
Nej, straighten up now. Let's get down to business.

Jag har bokat 2 viewings till ikväll, båda ungefär vid Finsbury Park som är i norra London. Områdena är bra, hyran verkar helt okej så nu ska vi bara kolla på lägenheterna, och se hur de ligger i förhållande till transport.
Och så ska jag papparazzifotografera lägenheterna (självklart med stor systemkamera och svarta solbrillor så jag inte blir upptäckt) ifall Alex inte hinner åka med, så hon också får en say in the matter.
5 pm och 6.15 pm är the appointments.

Ibland är det dock lite trist att kolla på lägenheter på nätet. Speciellt när man måste registrera sig överallt bara för att få se på några ynka bilder, och dom vill veta ens namn, mail, adress, telefonnummer, vart man vill bo ... ögonfärg, skostorlek, älsklingsmat, favoritbarnprogram när man var liten ... who knows. Segt är det iallafall.
Då är det nästan oundvikligt att sätta på lite Slagsmålsklubben i lägenheten och bara gå loss (ge låten en chans, den är störtskön).

Tidigare idag så ringde jag Black Katz Estate Agency för att höra om lägenheten som dom annonserade ut i den här byggnaden fortfarande var tillgänglig. Det var det lurigaste samtalet jag har fört i england since I got here.
Han på andra sidan tråden pratade med mig och en annan kille jämte honom parallellt, vilket gjorde det smått lurigt att veta vad man skulle svara på. Så jag svarade lite random här och där, haha. Dessutom var han väl inte bäst på engelska.
Lägenheten i denna byggnaden var inte ledig, men då ville han ha lite uppgifter för att kunna hitta något annat passande till mig.

Jag citerar ur minnet:

(The guy) - Ehhyowok fulltime?
(Kara) - Ehm.. I work fulltime, yes?
- Whret hio wokk?
- Sorry?
- Whee doyo wook?
- Ehh.. TopShop
- A shop, okej.
- No, TOPSHOP.
- Ahhh, hokey. Ann yofatmake?
- Sorry?
- Ann yooflat mates?
- Oh, one of them also works fulltime. The other two'll quickly get jobs.
- Hokejgoo, I'llheepin towitha Kari.
- Sorry?
- I'llkew in tokwityau Kari.
- One again?
- I'll kep intouc witya Kari.
- Ehh.. okey.. Bye then.
- Baaj.

PUH. Ibland undrar man varför man ens försöker, haha.

Äsch, det är nog dags att utforsta området lite. Tänkte gå en sväng till en närliggande park med min polare Mr. I Pod. Sen blir det nog att leta upp Tesco och köpa lite kryddor. Dragon (terragon) och ingefära (ginger), kanske citronpeppar också.

Kul igår när jag skulle förklara för biträdet på Marks & Spencer att jag ville ha mald ingefära, inte stora bitar färsk sådan.
- Do you have it, you know like.. when it's small small pieces?
- ....
- You know like when you put it in food? (Visar i luften hur jag kryddar maten)
- Oh, you mean ground ginger?
- Yes, that's it, (Säger jag, lycklig över att hon fattade.)
- No.
- Ehm, okey.